När sommaren tar slut....
Längsen jag hörde av mig här...
Har inte direkt kännt någon lust eller ork att skriva och lumpen och all ångest har tagit för mycket tid..
Men nu har jag haft 6 härliga veckors SOMMARLOV.. inga krav, inte uppstigning 05.30, inte frystorkad mat och svettiga kläder, inte se en massa osexiga (förlåt) killar i duschen som inte vet vad en handduk används till... Nej!
Jag har solat och badat, och sovit länge.. och sovit ännu längre.. och jag har ätit glass och ostburgare i hamnkiosken i Båstad, och jag har varit på Madison och halkat och fått sy i bakhuvudet.... jag har åkt till Frankrike och solat och badat ännu mer och ätit jätte god mat... vi har gått på museum och jag har myst med min älskling... och nu är det snart slut....
På söndag åker jag tillbaka igen. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..
Å ena sidan vill jag tillbaka (konstigt nog) och å andra sidan så vet jag att jag kommer sitta och nästan gråta på tåget...
Ja, så jobbigt e de faktiskt.. sånna enorma känslosvallar... sån enorm ångest... 4 månader kvar..
Det intressanta i detta måste vara att jag nästan tror att jag kommer fortsätta efter den 10 /12, alltså efter muck....
Qui vivre verra <3
Har inte direkt kännt någon lust eller ork att skriva och lumpen och all ångest har tagit för mycket tid..
Men nu har jag haft 6 härliga veckors SOMMARLOV.. inga krav, inte uppstigning 05.30, inte frystorkad mat och svettiga kläder, inte se en massa osexiga (förlåt) killar i duschen som inte vet vad en handduk används till... Nej!
Jag har solat och badat, och sovit länge.. och sovit ännu längre.. och jag har ätit glass och ostburgare i hamnkiosken i Båstad, och jag har varit på Madison och halkat och fått sy i bakhuvudet.... jag har åkt till Frankrike och solat och badat ännu mer och ätit jätte god mat... vi har gått på museum och jag har myst med min älskling... och nu är det snart slut....
På söndag åker jag tillbaka igen. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..
Å ena sidan vill jag tillbaka (konstigt nog) och å andra sidan så vet jag att jag kommer sitta och nästan gråta på tåget...
Ja, så jobbigt e de faktiskt.. sånna enorma känslosvallar... sån enorm ångest... 4 månader kvar..
Det intressanta i detta måste vara att jag nästan tror att jag kommer fortsätta efter den 10 /12, alltså efter muck....
Qui vivre verra <3
Kommentarer
Trackback
