lisenloppan

Längsen jag hörde av mig här...
Har inte direkt kännt någon lust eller ork att skriva och lumpen och all ångest har tagit för mycket tid..

Men nu har jag haft 6 härliga veckors SOMMARLOV..  inga krav, inte uppstigning 05.30, inte frystorkad mat och svettiga kläder, inte se en massa osexiga (förlåt) killar i duschen som inte vet vad en handduk används till... Nej!

Jag har solat och badat, och sovit länge.. och sovit ännu längre.. och jag har ätit glass och ostburgare i hamnkiosken i Båstad, och jag har varit på Madison och halkat och fått sy i bakhuvudet.... jag har åkt till Frankrike och solat och badat ännu mer och ätit jätte god mat... vi har gått på museum och jag har myst med min älskling... och nu är det snart slut....

På söndag åker jag tillbaka igen. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta..
Å ena sidan vill jag tillbaka (konstigt nog) och å andra sidan så vet jag att jag kommer sitta och nästan gråta på tåget...
Ja, så jobbigt e de faktiskt.. sånna enorma känslosvallar... sån enorm ångest...  4 månader kvar..

Det intressanta i detta måste vara att jag nästan tror att jag kommer fortsätta efter den 10 /12, alltså efter muck....


Qui vivre verra <3

Ibland har man tur att träffa de människorna...
de människorna som får dig att skratta, får dig att le...
Får dig att känna dig välkommen, tar in dig i deras lilla grupp....
Man får vara en del av en vänskap...

Vissa människor glömmer man samma sekund de vänt ryggen...
Andra människor gör ett avtryck... ett avtryck som består...

Det finns människor som under bara ett halvår gjort ett stort avtryck i mitt hjärta..
När vi pratade var vi som en enda stor familj... gnabb.. retades... (eller ja okej alla mobbade mig för att jag är hungrig ;)
Vi fikade.. åt frukost.. ett halvår som innehöll mer skratt än jag någonsin hade vågat drömma om...

När man senare åker bort.. och får läsa så fina saker ... får höra att de faktiskt saknar mig ....
då blir jag bara helt varm..... FÖR JAG SAKNAR ER MED...!
Hade jag fått hade jag varit på båda ställen... hade jag kunnat! hade jag gjort det...

För jag fick en extra mamma, en extra farmor, en extra farfar ( haha) och en hm.... liten fredrik ... och hon med den fina magen...mysiga, underbara människor!

JAG SAKNAR ER..........  <3

Nu har jag alltså ryckt in i lumpen, amf 1 i västra frölunda...

Dessa två veckor har varit helt overkliga! Man kastas hit och dit... ingen lugn stund..

För att summera vecka 1:

 ingen sömn, klarar inte av att äta, är hungrig när man inte får mat.. får aldrig gå på toa..ska duscha på 30sek x 3.. (innebär 30sek in.. 30sek tvåla in sig , och 30 sek skölja av sig.

Vi har stått i timmar och inventerat kläder, svettats, velat dö...

För att summera vecka 2:

fältvecka, bo i tält.. eldvakt varje natt, patrullerande vaktpass... skjuta skarpt.. snöstorm... 15 - grader, frysa i tält.. bajsa på bajssystem 2000!! Hahaha.. dom ska ha namn på allt..


MEN!!!

Hur jäkla kul har jag inte haft det..........

På bara 2 veckor har jag lärt känna underbara människor.. jobbat i team... svettats.. skrikit.. skyndat..hjälpt..sprungit.. städat, rättat till uniform.. få städa om.. få städa om igen... skrattat.... dött av skratt...
Det är egentligen helt otroligt hur man kan lära känna folk så snabbt....

Alla kallas ju efter efternamn så man kan knappt någons förnamn...

I mitt rum har vi en enda stor gott och blandat påse

Vi har min stridsparskamrat - skön kille från halmstad, vi har jätte kul ihop men stackarn har dålig rygg och hoppar han av vet jag inte vad jag gör...

Vi har den galna norrlänningen som bara är galen... som läser ett bibelcitat för oss varje kväll! hahha

Vi har den tysta lilla norrlänningen som är så mkt norrlänning man kan bli... han gör inte mycket väsen ifrån sig men skrattar åt allt...

Vi har lilla boråskillen som är blyg och som nog kommer att gå kämpa ordentligt...

Vi har den glada totalt galna göteborgskillen som bara är så skön som göteborgare kan vara

Vi har den förut dryga stockholmskillen som nu har släppt skalet och blivit riktigt trevlig!

Vi har dj'n från malmö som lämnat partylivet för lumpen....



En blandning som bara är så jkla bra! Om någon av de i min grupp hoppar av kommer jag på riktigt bli grymt ledsen....

Det har hänt så galet mycket saker...


+ att förste sergeanten är skit snygg...!  (Mamma Anka, han är slickobjekt ;)


2veckor har gått.. många kvar..hur ska det gå...... ska återkomma ...






Det roligaste måste ändå vara en kille som är så lost att jag inte förstår att  de ville ha honom i lumpen över huvudtaget! Vi måste bära med vårt vapen överallt och aldrig vara längre än 1.25 m ifrån det...

Men lilla tomten som ej nämns med namn haha.. ställer ALLTID ifrån sig sitt vapen.. (vilket kan leda till polisanmälan)
Dessutom får pipan inte vara ner i snön...

När vi är ute i fält ser vi ett vapen som står med pipan ner i snön.. (oladdat såklart!)..
Då har han satt ner pipan i snön, lutat det mot ett träd och gått iväg...

Senare under en lunch så glömmer han vapnet vid sin ryggsäck och ett befäl ser honom och skriker på honom ...
de vill då prata med honom om hur allvarligt det är att inte bära med sig det alltid...
Du tror inte att killen glömmer att ta vapnet med sig när han ska iväg och prata med befälen!!

Så många tomtar det finns i världen...

♥Herregud, vad har jag gett mig in på egentligen...♥

Ibland tänker jag så.. men jag ångrar mig inte.... inte än!

Tänk att frivilligt gå med på att få springa tills man spyr, man ska frysa, man ska va äcklig och ful hela tiden... duscha med killar, sova bland killar.... och tro mig man kommer få se mycket, mycket mer än man vill...
Haha, fräs och så ;)


Äsch,  så länge jag kommer att vara i OK form (vilket jag inte är nu BTW)
Idag är sista dagen jag jobbar heltid.. sedan ska jag jobba 12-17 några dagar innan jag rycker in....
och det betyder...... SOVMORGON! :)

I morgon is the BIG day... men jag vill helst inte prata om hur jag ska fira....
blir arg bara jag tänker på de... jag säger bara : killar, killar suck!

Efter jobbet måste jag fixa med min klänning, svart tubklänning som måste sys in.. sen till den stora frågan...
höga klackar (och få snygga ben) eller låga skor (och få en lite skönare kväll)




Klackar eller ej..?



Nå, mina svarta klackar (scorett) eller mina "vita" Kawasaki....... 

På juldagen den 25:e, var jag på jul-damn på Mejeriet. (Timbuktu var också där!)
Jag gick dit med min bror, min kusin, min andra kusin och hennes pojkvän...

Kvällen var skit kul, bra drag och jag träffade jätte mycket folk jag kände, vilket var jätte roligt!
Jag hade fått i mig en hel del både på förfesten i baren och sedan förfesten på Helsingkrona med A kompisar.

Jag och min kusin Jeanette hade skit kul, vi dansade och festade och hamnade nästan i slagsmål?!
Det roliga var att det var hon som började mucka tillbaka och inte jag! Haha!
De var världens fulaste kille som bara tryckte undan oss när vi stog nästan längst fram när Timbuktu spelade..
Jeanette skällde då ut honom på norska och han bara log sitt extremt fula leende.. då j-vlar blev det liv i luckan...

Han bara fortsatte knuffa oss och stog där med "sina" tre tjejer och bara var så ful man kan bli...
Killen som var kortare än jag och utan tvekan svagare fick kämpa ganska hårt och tillsist gick väl något snett och han stog och knuffade mig med raka armar (inget diskret som tidigare)... slås mot en tjej - KOM IGEN!

Då kom troligen någon kompis till honom och sa till honom att sluta och vi bestämde oss för att ge oss iväg...
Vissa människor vill man bara slå.. och han förtjänande det verkligen!!

Jag och Jeanette begav oss till baren där jag visade hur man snabbast fick köpt en drink (där var helt fullt med folk!) Vi sprang fram där, trängde oss lite, lite och jag viftade sedan fram med kortet (inte mitt haha)
Vi fick våra drinkar och vi hade betalat 95kr var för en drink blandad av någon som är allt annat än bartender..

Då till kvällens händelse..
En kille bara tar tag i min kusin och drar henne till sig... Hon tittar förskräckt på honom och på mig och säger:
"-Känner vi varandra?"
Killen svarar:
"-Nä, men vi skulle kunna lära känna varandra"

Jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta åt den stackars pojken!

Då kommer min kompis Emelie och bara drar iväg henne och säger:
"-Så gör man inte i Sverige!!"

Nu är julen slut...

Allt man förberett, all tid man lagt ner på julförberedelser ...
Och nu sitter man här på jobbet, och vardagen är tillbaka   ♥

Min jul var mysig, halva dagen var det födelsedag (min kusin fyllde 21)..
sedan var det kyrka klockan 11.. ut och springa en mil mellan kyrkan och Kalle...
se på Kalle med glögg och julegottis.. sedan var det middag med dansk fläskestek...
ris a la malta.. dansa 17 000 varv runt granen...
öpnna de 132! julklapparna .. bli glad.. bli lite besviken...
God natt!

Julen för mig är förenad med nästan lika mycket glädje som besvikelse..
Jag försöker, och försöker men det är som en sjukdom, jag blir besviken...
Andra får snygga presenter som jag också vill ha (jag är medeveten om att jag låter som en barn-unge nu) andra får fler, och dyrare paket, jag får saker.. men inget jag önskat mig.. eller jag får saker som jag verkligen inte vill ha i julklapp...

Samma visa varje år.... försöker verkligen förbereda mig.. växa upp...
Men det går inte...

Jag anstränger ihjäl mig för att köpa presenter som folk verkligen vill ha... i år spenderade jag mer än någonsin...
Men när vissa då bara köper något i panik-köp eller när folk inte anstränger sig .. då tycker jag det är riktigt dåligt... (eller när jag och min bror köper fina saker till mina söta kusiner 19 och 21 år gamla, och de "har glömt att köpa till oss")

Sedan att man har bortskämda kusiner och en pojkvän som "bara" fick en ny laptop, en SOS-skidjacka.. en klocka.. en extern hårddisk... (sen slutade jag lyssna)... så är det faktiskt inte svårt att bli lite besviken...



Men på julafton kom det ett blomsterbud med en bukett röda rosor.. en liten söt nalle och ett kort där det stog:

"Jag hoppas du får en jätte mysig julafton älskling! Jag saknar dig och längtar tills vi ses" ...

Då kan man inte annat än smälta....... ♥   ♥

I Love him!

Baren!



Garderoben....




Julklapparna!!



Snö, snö, snö vad annars!




Detta är alltså Lund december 2009.... Winter Wonderland! ♥

Ursäkta mitt språk men detta inlägg krävde en start rubrik!

Hur kan det vara istid, och bara i skåne... vi pratar 70 cm snö, i Lund!
Malmö har knappt någon snö, men Lund har lyckats få allt...

Jag trodde någon skämtade när jag tittade ut genom fönstret i söndags morse... vi hade haft lite snö
sedan innan, men plötsligt var hela världen dränkt i snö...
Det var ett vinterparadis, det var som att vara på skidsemester!

Underbart till en början, härligt, vackert fint (så länge man var innomhus!)
Sedan gick jag ut för att gräva fram bilen, och vadar fram i en halv meter snö på oplogade gator (om det nu är ett ord)

Man kan inte se att bilen är en bil, den ser mest ut som en vit koloss...

När jag efter en halvtimmes jobb får fram bilen, skottar en väg från parkeringen till vägen och börjar backa ut bilen så sladdar jag bara runt... (och snön fortsätter att falla)

Efter att ha startat i trean och bilen faktiskt börjar rulla så tar jag mig ut på vägarna. Det är jag och ett tjugotal plogbilar ute och kör ca 9.45 på morgonen....

Allting går förhållandevis bra, jag kör lugnt och försiktigt (förståndigt!) på stora vägar där plogbilarna kört...
Allt går så där oförskämt bra tills jag ska köra in på min egen gata...

Där möts jag av en snövall.... ingen har kört där.. ingen plogbil har någonsin kört där... det är bara snö, snö, snö...
Jag testar försiktigt men hör bara hjulen spinna och ser den blinkande orangea knappen... DET GÅR INTE

Lämnar bilen... 30 meter från mitt hus... (mitt i vägen) springer upp för att be min kära fader om hjälp....

För att göra en lång historia kort.. det hela slutar med att bilen sitter fast i snön, 30 m (max) från mitt hus.. och jag och pappa får gräva fram hela vägen - och bilen.. för hand!

Så nu mina kära vänner har istiden kommit till Lund... ni är välkomna att hälsa på!

När jag slutligen bestämde mig för att skaffa ett VISA kort var den främsta anledningen att jag ville kunna betala med kort när jag köper på internet.
Vill man betala i efterhand eller postförskott ska man ofta betala upp emot 50kr mer, vilket jag slutligen blev lite trött på.
VISA kostar ju bara ca. 200 kr på ett år.


Jag har köpt en hel del saker på nätet nu när jag tänker efter, och inte en enda gång har jag tänkt tanken att jag
skulle kunna bli lurad.


För en månad sen så satt jag vid datorn och kollade runt lite och var intresserad i att hitta ögonfransfärgning. Jag letade och letade och hittade tillsist en hemsida med bara utbud och lite billigare än de andra, Satine.se. Jag valde det jag skulle ha, knappade in siffrorna från mitt VISA och tryckte på "bekräfta beställning" och pengarna försvann från mitt konto.


Tiden gick och inga varor kom och jag började tillsist fundera på om de haft slut på varorna och gett mig pengarna tillbaka, sånt händer ibland.
Men pengarna hade gått till Satine som tillhör något som heter Umeå kroppscenter i just Umeå...


Jag gick då in på hemsidan och hittade en mailadress och skickade ett mail och frågade efter de varor jag beställt och betalt för... och inget svar kom...
Jag sökte på organisationsnumret, på eniro, hitta, letade överallt. När jag fick fram telefonnummer så sa en röst att numret inte var i bruk och ett annat nummer att man skulle skicka sitt nummer....

Inget hände...


Ungefär där slog det mig  att jag kanske hade blivit lurad.. det var inga stora pengar... men det var någon som hade fått in mina pengar på sitt konto, från en hemsida som kanske bara var fekj... Vart skulle jag vända mig?

Så mycket man läser om folk som blir lurade på stora summor pengar över internet, och ändå är man så naiv...

Slutligen efter flera veckor fick jag ett svar att de skulle se vad som hänt med min order... Bra tänke jag!
Dagarna gick och jag fick inget svar, jag mailade igen och väntade, och väntade..
Då fick jag ett nytt mail om att de inte hade de varorna på lager och att de skulle få in dem 2 dagar senare den 8 december...

Dagarna gick och inget paket kom och när jag tillsist kollade på mitt papper så insåg jag att de var exakt 1 månad sedan jag hade beställt varorna, (leverans tid var max 5dagar!) + att det var den 17 december och tjejen hade sagt att varorna skulle komma in den 8:e!

Då skrev jag ett argt mail och sa att jag ville ha snabbt besked om var mina varor hade tagit vägen, och fick ett svar att jag skulle höra av mig om varorna inte kommit dagen därpå...

När jag kom hem låg där ett paket med det jag beställt och de hade lagt i en liten mascara som ursäkt för att de hade tagit så lång tid...

 

Jag blev då något gladare och tänkte ja då var det väl OK att jag fick vänta,
tills jag öppnar Mascaran....
och den är sönder,
borsten är knäckt inne i mascaran........

Julstämning... kanske med dessa kakor som verkar helt fantastiska!
Jag fullständigt älskar Leila, hon är så underbar och det hon bakar är ordentliga saker...
mycket choklad, socker och smör.... mmm!♥

Leilas cinnamon chocolate chip cookies
Dessa ljuvliga chokladkakor med kanel fullkomligt smälter i munnen. Receptet ger 12 kakor.

250 g mjukt smör
0.5 tsk salt
1 dl strösocker
1.5 dl farinsocker
1 tsk vaniljsocker
2 tsk malen kanel
1 st ägg
4.5 dl siktat vetemjöl
0.5 tsk bikarbonat
150 g mörk kvalitetschoklad, 70 %

 Receptet ger 12 kakor!

 Gör så här

1. Sätt ugnen på 175 grader.

2. Vispa smör, salt, strösocker, farinsocker, vaniljsocker och kanel krämigt. Tillsätt ägg och vispa lite till.

3. Rör ner vetemjöl med bikarbonat och forma till en deg, tillsätt grovhackad choklad.

4. Forma degen till en rulle, plasta in och låt den vila i kylen någon timme.

5. Forma 12 bollar av degen och lägg dem på plåtar med bakplåtspapper.

6. Grädda kakorna gyllene 12-15 minuter.




www.recept.nu

♥♥